Varför får man åderbråck och vad kan man göra
Åderbråck drabbar miljontals människor världen över. Varför får man åderbråck? Ofta handlar det om genetik, livsstil och vad du gör på jobbet. De flesta tror att det bara är ett estetisk problem, men det kan bli allvarligt om du inte tar det på allvar. Du får snart konkreta svar på dina frågor både medicinska och juridiska.
Vad orsakar åderbråck egentligen?
Åderbråck uppstår när venventilerna försvagar och blodkälen vidgas. Blodet samlas i benen istället för att flöda upp till hjärtat. Tre huvudorsaker spelar roll: genetik, hormonförändringar och långvarigt stående eller sittande. Om dina föräldrar hade åderbråck, ökar din risk kraftigt (det är faktiskt rätt deprimerande att veta). Lärare som står hela dagen eller kontorsarbetare som sitter still får ofta problem. Graviditet och åldrande påverkar också venerna. Övervikt lägger extra tryck på dem.
Kan jobbet orsaka åderbråck och kan jag få ersättning?
Ja, långvarigt stående på jobbet ökar risken märkbart. Kassörer, sjuksköterskor och försäljare drabbas ofta. Om du utvecklar åderbråck på grund av arbetsmiljön kan du ha rätt till ersättning. Kontakta din arbetsgivare eller en jurist för arbetsmiljöfrågor. Du kan göra anspråk om arbetsgivaren inte följde arbetsmiljölagen. Det lönar sig att dokumentera hur länge du står eller sitter under arbetsdagen, helt enkelt.
Vilka tecken bör jag uppmärksamma?
Se upp för synliga, slingriga ådror i benen. Svullnad, smärta och klåda är vanliga varningssignaler. Svullna ben efter långvarigt stående kan indikera problem. Du måste söka läkarvård om symtomen blir värre eller om huden förändras. Obehandlade åderbråck kan leda till blodproppar, vilket är faktiskt farligt. Sök omedelbar hjälp vid röd, varm eller hårdare hud.
Hur förebygger och behandlar jag åderbråck?
Tre enkla tips minskar risken: gå 30 minuter dagligen, använd kompressionsstrumpor och håll vikten i schack. Behandlingen varierar från strumpor till operation. Efter behandling återkommer åderbråcken i 20 50% av fallen, beroende på livsstil och genetik. Fråga din läkare om din personliga återfallsrisk. Minimalinvasiva metoder som laser ger ofta bättre resultat. Kontakta en specialist som kan ge detaljerade svar om komplikationsfrekvens och framgångsgrad aldrig vaga svar.
